All out

Nu är det helt ute att vi ska adoptera. Även bland kollegor på andra arbetsplatser som jag inte träffar så ofta, men som jag har mycket kontakt med via nätet. Har fått många meddelanden om grattis och roligt och ”jag tänkte väl att det var något på gång”. Vilket känns bra! Det värsta hade väl varit om man berättat och bara fått en axelryckning tillbaka.

Igår fick vi tillbaka översättningen av våra handlingar. Mitt hjärta sjönk som en sten när jag såg hur min sjukdomsdiagnos var översatt.  Det var ju inte så det skulle stå. Men efter lite mejlkontakt med översättaren ska han skicka en ny version, med andra ordval. Jag hade lite panik där ett tag igår kväll innan det löste sig. Det är väldigt viktigt att det blir rätt. Jag tror att fel ordval kan vara ett reellt hinder för oss att adoptera. Jag märker hur den typen av grej verkligen sänker mig snabbt som en sten i vatten. Inget får gå fel!

Idag ska bilder tas. Jag tror det finns en god chans att vi blir klara med allt samlande under veckan som kommer. Hålla tummar!