En adoptionsprocess

Jag har ibland fått frågan om hur man ska gå tillväga om man är intresserad av internationell adoption som väg till föräldraskap. Jag skriver väldigt kort om processen här, så kan jag hänvisa till denna sida när frågan återkommer. 🙂

En adoptionsprocess brukar ta mellan 3 och 5 år. Den kan vara kortare eller längre i vissa fall.

Det man ska göra när man kommit fram till att adoption kan vara något för just mig/oss är:

1. Ställa sig i kö som adoptionssökande i en, helst flera, adoptionsorganisationer. Ni behöver inte ha bestämt er för adoption när ni börjar köa, men kötiderna är långa och om ni senare bestämmer er för att detta är rätt väg för er, så har ni tjänat in lite kötid. Se vilka organisationer som finns på www.mia.eu

2. Om ni är ett par och inte är gifta, ansök om hindersprövning och gift er så snart som möjligt. Man måste vara gift för att få adoptera, men man  behöver inte vara gift för att få köa i en organisation, eller för att ta kontakt med familjerätten i sin kommun. Många adoptionsländer har krav på en viss äktenskapslängd.

3. Ta kontakt med familjerätten i din kommun för ett inledande samtal. Det ska först sägas att om någon av er har fyllt 43 år kan det bli mycket svårt att få adoptera. Det finns riktlinjer om att personer som fyllt 43 år inte bör bli godkända av kommunen, pga åldersskäl. Hursomhelst, ta kontakt med familjerätten för att få besked. Både hetero- och homosexuella par har rätt att bli utredda, liksom ensamstående.

4. Ni kallas till ett inledande informationsmöte och socialsekreteraren hänvisar er till den föräldrautbildning som är aktuell för invånare i er kommun. Det kan variera från kommun till kommun hur föräldrautbildningen ser ut och när och var den anordnas. Föräldrautbildningen är dock obligatorisk och ni måste lämna in intyg om att ni har gått den för att få rätt att sedan genomgå en medgivandeutredning.

5. Medgivandeutredningen. Nu utreder familjerätten i er kommun era förutsättningar för att bli adoptivföräldrar. Man kan i vissa kommuner få vänta på att utredningen ska börja, i andra kommuner finns ingen kö. En medgivandeutredning tar ofta runt ett halvår att genomföra. I en del fall går det fortare och i en del fall långsammare. Vad är det som granskas? Socialstyrelsens handbok för socialtjänsten om adoption ger en vägledning (s. 48ff). Utredningen ser olika ut beroende på vilken handläggare som genomför den, men den brukar innehålla hembesök, djupintervjuer, referentbrev och ett antal intyg från läkare och myndigheter.

6. När utredningen är genomförd får ni förhoppningsvis ett medgivande för att ta emot ett internationellt adopterat barn. Det är socialnämnden i kommunen som tar beslutet, efter att familjerätten tagit fram beslutsunderlag. Medgivandet är giltigt i två år. Nuförtiden är medgivanden ofta ålderslösa, dvs anger inte hur gammalt barnet ni tar emot får vara. Man kan dock under utredningen diskutera åldrar och det kan då finnas med som information i utredningen.

7. En kopia på medgivandet ska ni nu skicka till de adoptionsorganisationer som ni köar i.

8. Efter olika lång tid kommer ni äntligen fram i kön hos organisationerna. Hur lång tid detta köande tar beror på vilket land ni vill adoptera från och vilken organisation det är. En vanligt kötid är nu (2011) två år. Det finns dock både längre och kortare kötider.

9. Ni diskuterar tillsammans med adoptionsorganisationen vilket land som kan vara lämpligt för er att skicka er ansökan till. Ni kan bara skicka en ansökan i taget utomlands, ni får alltså välja vilken organisation som ni nu vill genomföra er adoption via. Länderna kan ha mycket varierande krav och det är inte säkert att ni uppfyller alla länders krav.

10. När ni valt land och kommit fram i kön, ska ni skicka er adoptionsansökan till landet. Det är nu det sk ”papperssamlandet” börjar. De olika länderna har väldigt olika krav på vilken dokumentation de vill ta del av. I vissa länder är det mycket byråkratiskt, i andra länder krävs inte lika mycket dokument. Foton brukar dock ingå i all dokumentation. Länderna har olika önskemål om hur många foton och hur dessa ska utformas. Instruktioner för allt detta får ni av adoptionsorganisationen.

11. När pappersamlandet är klart, efter ca 1-2 månader, skickas er adoptionsansökan utomlands. Nu börjar en ny vänteperiod som kan vara på allt från ingen tid alls till flera år. Detta beror återigen på vilket land som ni har valt. Det ni väntar på nu är barnbesked. Efter att ni fått barnbeskedet väntar ni i regel på resebesked. Den tiden kan också vara olika lång beroende på land. Från några veckor till flera flera månader. Vissa länder har som rutin att de nya föräldrarna ska åka till landet flera gånger innan man har lov att ta med sig sitt barn hem.

12. När ni har fått resebesked åker ni ner till landet för att hämta ert barn. Vistelsen varierar stort mellan länderna. Från någon vecka till 8-9 månader (Kenya). Mer pappersarbete krävs inför resan.

13. Ni befinner er i ert adoptionsland. Hur vistelsen är arrangerad varierar väldigt stort mellan olika länder. Ni kommer att träffa representanter för olika myndigheter, gå till domstol, etc.

14. Ni kommer hem. Beroende på hur adoptionsprocessen ser ut i ert aktuella land, kan domstolsbeslut i Sverige krävas på att ni är föräldrar till ert barn. Adoptionen slutförs.

15. Nu är ni äntligen föräldrar, efter troligen flera år i adoptionsprocessen. Många länder vill att man regelbundet återrapporterar kring sitt barns utveckling, så detta är alltså något som också följer med adoptionen.

Hur just min adoptionsprocess har sett ut kan du läsa under Loggbok. I vårt fall fick vi träffa vår dotter efter 3 år och 3 månaders väntan.

2 reaktioner på ”En adoptionsprocess

  1. Ping: Det finaste | somsocker

Kommentarer inaktiverade.