Tre år

WordPress påminde mig just om att det idag är tre år sedan jag startade den här bloggen. När jag tänker tillbaka så har bloggen betytt enormt mycket för mig. Den har varit min ventil och ställe för reflektion. Många gånger har jag bara genom att skriva här känt att något har lättat, att jag har förstått någonting bättre och kunnat gå vidare stärkt.

Att kunna vara anonym har många gånger varit väldigt skönt. Andra gånger har det känts frustrerande, då jag ibland har skrivit saker som jag gärna skulle dela med fler som jag känner i vardagslivet. Men då har det ju inte gått.

När jag började skriva hade vi precis gått föräldrautbildningen inför adoption och vi väntade på att göra medgivandeutredningen. Det har gått ett halvt liv sedan dess, känns det som, och ändå är det så nyss. Jag hoppades, men vågade inte tro på, att vi skulle bli föräldrar. Av flera skäl kände jag stor sorg, som jag inte vågade släppa fram. Över huvud taget kände jag mig ganska ensam och missförstådd. Det fanns ett hål i mitt liv och hade funnits i många år. Saknaden efter ett barn.

På något vis känns det helt osannolikt att det hålet till slut fylldes och att jag har min flicka nu – den bästa. Jag har ingen barnlängtan längre och jag saknar inte den känslan. Den är puts väck, det är som en lättnad i livet. Mitt barn är en självklarhet nu, men ibland stannar jag upp och tänker på hur det var förut. Hur stor saknaden var. Tänk att jag till slut fick det nästan ouppnåeliga. Ibland är jag lite ledsen för att det var så svårt så länge. Men jag blev inte bitter, som jag ibland var säker på att jag skulle bli. Bara en stolthet och glädje över detta barn. Och såklart allt det som också hör föräldraskapet till. Trötthet, konflikter, otillräcklighet. Inte så mycket oro – ännu. Inget utanförskap.

När jag skrev ”Inom mig är jag redan en mamma” för tre år sedan, så var det sant. Trots alla mina tvivel på mitt föräldraskap, så känner jag oftast att jag är en sådan förälder som jag trodde att jag skulle bli. Efter ett år är det fortfarande ganska nytt för mig att ha barn. Men sedan många år har jag en vetskap, eller kanske en känsla, som handlar om hur jag vill och kan vara som förälder. Mycket har under det här senaste året varit nya lärdomar, annat har fallit på plats ungefär som jag föreställt mig det.

Tänk att livet kan förändras så. Det var väl bara det jag ville säga.

Annonser

3 reaktioner på ”Tre år

  1. Ja, det är hisnande att tänka tillbaka. Tänk att det var just detta fantastiska barn som kom. Tänk allt du har tagit dig igenom för att komma till detta nu. En virtuell lagerkrans till dig efter en omvälvande fas av livet. Nu fortsätter resan. Allt gott!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s