Tacksam

Jag är så oändligt tacksam över att jag fick leva och fick chansen att bli mamma, vill bara säga det. Och det är så oerhört sorgligt att en annan kvinnas död ledde till övergivna barn. Och det är med ödmjukhet jag tar mig an ett av dem. Den döda kunde lika gärna varit jag. Men jag fick chansen att finnas kvar. Det fick inte hon. En av livets oräkneliga orättvisor. Sån tur jag har.

7 reaktioner på ”Tacksam

  1. Oj så starkt….ditt möte med döden, då livet vann, som en ytterligare aspekt på moderskapet.
    Oavsett om man vill se det som Meningen med stort M eller mer något som blev, så blir det sannerligen en mening med att du skulle leva för att bli mamma till en flicka som förlorat sin mor. Att ni skulle få leva för varandra. Också jag är så tacksam.

  2. Jag tycker också om ditt sätt att beskriva, inte enbart i det här inlägget. Du berör och det märks att du ger av hela dig – inte bokstavligt på bloggen, men du får mig att se en person som ger av hela sig i verkliga livet och som är en tillgång för andra på ett fantastiskt sätt. Du, maken och dottern, ni kommer att växa ihop till en familj som andra tittar längtansfullt efter, just för att du ser så mycket, vill så mycket och ni verkar växa av era erfarenheter tillsammans. Jag säger stort tack för att jag och andra får ínspireras av er!

  3. Livet är skört och att snudda vid tanken att inte få uppleva mina barns uppväxt är outhärdligt. Det är bara att hoppas att någon annan skulle ta över föräldrarollen, någon som du. Men rättvist, nja det blir det nog aldrig. Eller, det är en form att rättvisa att barn kan få nya föräldrar, få en ny familj.

    • Ja, nånstans är det kanske en form av rättvisa, när ett barn kan få nya föräldrar. Jag såg dock många barn i Landet som aldrig kommer att få det…. Bl a en handikappad pojke som ville att jag skulle krama och bära honom hela tiden. Det var hjärtskärande.

      Jag funderar mycket på vad dotterns biomamma hade tänkt om att hennes barn nu är bortadopterade. Om hon sett det som bra utifrån situationen, eller om det hade krossat hennes hjärta…

  4. Fint skrivet Hedda. Jag tror att det hade glatt din dotterns biomamma att veta att hennes barn fått komma till dig. Du som verkligen längtat efter barn och har så mycket att ge.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s