Klurar om vänskap

För ett år sedan så var det en kollega som jag trodde att jag kanske skulle bli vän med även privat. Vi har samma intressen vad gäller jobbet, arbetade tillsammans i några projekt och är i samma ålder, kom bra överens. Hon har dock två barn, jag har inga. Idag arbetar vi närmare än vi gjorde då, men har ändå inte blivit vänner privat. Jag funderar över varför det (inte) har blivit så.

Jag har alltid nedvärderat mig själv i relationer tidigare och min dåliga självkänsla har ofta stått som ett hinder. Nu när jag har utvecklats på den fronten så har jag tänkt att jag borde kunna bli vän med alla möjliga. 😉 Särskilt med denna arbetskollega som själv har berättat om sin goda självkänsla. Jag hade en förväntning om att vi på något sätt skulle ”finna” varandra.

Jag har alltid trott att min låga värdering av mig själv har varit hindret, men nu får jag på sätt och vis omvärdera det. Det kanske finns andra faktorer som spelar in också, när det handlar om att människor ska nå fram till varandra. Det kan ju helt enkelt vara så att en person inte VILL bli vän med mig, av något skäl. 😉

Det jag tänker på just nu är att jag och denna arbetskollega åt lunch ihop under den fruktansvärda veckan. Eftersom jag var så uppfylld av det som hände och egentligen inte kunde tänka på något annat, så berättade jag om det för henne. Hon sa inte så mycket då, bara att det måste vara en svår situation. Efter att detta hände har hon inte en enda gång frågat om hur det gick, hur det blev med barnet, ja eller nej. Eller hur jag mår. Hon måste iof sig ha fattat att det blev nej, eftersom vi ju inte är på väg ner till Afrika för tillfället.

Jag har blivit lite förvånad över att hon, som jag trodde jag skulle kunna bli privat vän med, inte alls har verkat intresserad av mina personliga förehavanden. Och hon berättar oerhört sällan något privat eller personligt om sig själv heller. Kanske lever jag i en missuppfattning om att personer med god självkänsla inte har några problem med att prata om sig själva. Kanske har jag helt enkelt missförstått detta med vad god självkänsla har för praktiska konsekvenser.

För mig är det förknippat med bättre självkänsla att komma ut ur barnlöshetens skamgarderob efter många år. Att publikt våga prata om sådana ämnen och att det drabbat mig. Att vara öppen med att vi får barn på alternativt sätt. Att helt enkelt bita huvudet av skammen för att kunna leva ett öppnare och friare liv.

Jag trodde att jag och den här tjejen skulle nå varandra allt bättre med tiden, men så har det inte blivit. Jag försöker hitta förklaringar, vilka t ex skulle kunna vara: Hon gillar inte mig, hon gillar inte att prata om sig själv, självkänsla har inget med öppenhet att göra, hon har inte så bra självkänsla som hon säger, hon har inget behov av nya vänner, hon ruvar på en stor hemlighet om sitt privatliv, hon tycker att mina privata förhållanden är alltför udda och inte går att relatera till.

Hur det än är, jag kommer inte att få veta hur det ligger till, såvida jag inte frågar henne. Och ibland tycker jag det kan vara lika bra att låta något bara vara.

Annonser

10 reaktioner på ”Klurar om vänskap

  1. Jag tror inte att öppenhet har med självkänsla att göra. Vissa människor är helt enkelt inte meddelsamma om sitt privatliv med omgivningen, punkt. Behovet finns lixom inte. Vissa är nöjda med att behålla isär sina jobb- och fritidsrelationer. Jag tror att du gör dig själv en otjänst om du analyserar sönder saker till din egen nackdel… Sen funderar jag på om du tänker självkänsla eller självsäkerhet?

    Sen tycker jag att du är hemskt modig och stark som delar med dig av din barnlängtan! För det borde inte vara, eller upplevas vara, skamfyllt. Ju fler som vågar prata, desto fler kommer inse hur vanligt det faktiskt är.

  2. Ok, du har säkert rätt. Jag har nog för lätt att tolka andra utifrån mig själv. Det är självkänsla som jag tänker på, till skillnad från självsäkerhet. Jag har nästan alltid varit självsäker, på vissa områden, men saknat självkänsla. Min kollega som jag skriver om hävdade en gång att hon hade hög självkänsla, men inte så bra självsäkerhet, tvärtom alltså.

    • Ah ok 🙂

      Jag är likadan, om jag uppfattat dig rätt. Jag tolkar utifrån mig själv – men till min nackdel. Och det är något min mamma ägnat 30+ år åt att skälla på mig för…

  3. Svårt…. Men när jag läser om att hon lät det förtroende du gav helt rinna ut i sanden fastän det var det viktigaste i ditt liv så undrar jag om hon verkligen är en potentiell än. Att ni har olika grundvärderingar i hur man närmar sig varandra och tar hand om förtroenden, och att det är skillnaden som hindrar och inte egentligen hur du eller hon är.
    Oj så flummig jag känner mig! Jag är iaf mkt glad att ha fått dig som vän – och hoppas på fler möten. Kom ihåg mitt restips 😀

  4. Jag skrev en kommentar tidigare, men den försvann tydligen…

    Tråkigt att din kollega inte frågat hur det har gått för er. Hon kanske inte tycker att hon har haft något bra tillfälle?

    Det kanske är en för enkel förklaring, men ibland tror jag faktiskt att en del som har barn hellre umgås med andra föräldrar (som helst ska ha barn i samma ålder). Speciellt tjejer tycks föredra andra som har samma familjesituation som dem själva verkar det som. Vi träffade våra grannar några gånger förra hösten, sedan såg vi knappt till dem på ett år. De är ungefär i vår ålder och har en liten son, både jag och mannen funderade på om det var för att vi inte har barn som de inte ville träffas. Inte för att de på något sätt skulle känna sig ”för mer” än oss, men kanske är de så uppfyllda av sitt föräldraskap att de prioriterar gamla vänner när de väl har tid över? Dessutom kan de som har barn ibland verka oroliga att vi ska blir störda av barnen eller att de ska råka förstöra något hemma hos oss.

    Jag har funderat på samma sätt med ett par av mina kollegor, men jag tror att de som småbarnsföräldrar har haft för fullt upp för att utveckla nya relationer.

    I övrigt så tycker jag att jagvilljagkan skrev en klok kommentar, något att tänka på för min del också!

    Kram!

  5. Jag tycker det är sorgligt och trkigt att din kollega inte bryr sig om hur det gått för er med bar förfrågan. Du gav i en svår stund ett förtroende och hon har inte haft vett att förvalta och följa upp…
    Lägg ingen extra energi på henne säger jag.

    Själv är jag rätt öppen med privata saker, allt från nya recept till högst privata tankar – detvar intealltid gynnat mig då min kvinnliga kollegautnyttjade det trots att hon själv är extremt privat och berättar inte ens vad hon åt till middag igår! Detgjordemig ledsen och lite mer försiktig… Jag söker helst mina vänner utanför arbetet då vi är så få tjejer!

  6. Kloka tankar från er alla. Det är alltid tråkigt när man inte får den kontakt som man tänkt sig. Men det är nog bara att släppa det hela, tror jag.

  7. Det är inte så konstigt om man utgår från sig själv. Om jag gör det, med ett ganska krävande jobb och två tonårssöner och med en del jobbiga år bakom mig, så är det så att jag också har en del kolleger som jag tänker att jag skulle kunna bli vän med på riktigt. Men jag har ingen ork. Jag känner att jag hellre försöker vårda de vänner som jag har sedan många år, och det finns knappt kraft till det. Det kan ju hända att din kollega känner på samma sätt. Fast jag förstår inte varför hon inte frågar dig om hur läget är nu.

    • Det är en annan faktor som jag ofta glömmer bort, Ullah. De flesta har inte flyttat runt, som jag, och har därför kvar vänner sedan långt tillbaka. Så har jag aldrig haft det, inte ens som barn, så jag har alltid letat nya vänner dit jag har flyttat. Nu har jag bott 4 år i samma stad och känner visserligen många här, men har få nära vänner och har dessutom lämnat bakom mig andra vänner som jag umgåtts med. Så har ju inte alla det.

Lämna ett svar till Litenlängtan Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s