Kommer Hedda få en 40-årskris?

Min man fyller år i dagarna. Och om ett halvår fyller jag själv 40. Har funderat på det här med att krisa – många gör tydligen det i samband med att de fyller 40. Jag googlade fenomenet och kom fram till att en 40-årskris brukar ha ungefär de här ingredienserna:

  • Man befinner sig mitt i livet och inser att det mesta som är roligt ligger bakom en.
  • Det är ganska tråkigt att ha make/maka, radhus, fina möbler och barn.
  • Man har ett tråkigt jobb och ingen chans att få ett nytt.
  • Man har inget bra sex.
  • Man har inte utrymme för sina intressen.

Och med detta klarlagt känner jag mig ganska lugn. Mina senaste tre år i livet har varit som att genomleva en lång pågående kris. Ångest över att bli sjuk och nästan dö, försöka att få barn, förlora möjligheten och inse att biologiska barn aldrig kommer att hända mig. Den personliga utvecklingen fullkomligen sprutar ur öronen på mig känns det som.

Dessutom har jag ju det bästa framför mig – att få bli förälder! Det känns som om livet aldrig har varit mer spännande än idag. Jag har många intressen, jag är frisk och jag har en fin man och underbara katter. Jag har ett stimulerande jobb. Visst, sexlivet har stått mer på topp under andra perioder av livet, men who cares.

Ärligt talat så känns det sorgligt att läsa om människor som är ledsna för att de uttråkas av sitt radhusliv. Det är inte ett bättre liv dessa människor behöver, det är förmågan att se vad man har. Nånstans gick de på myten om att man blir glad av att ha många saker omkring sig, dyr bil, två barn och eget hus. Det är ju inte saker i sig som man blir glad av. Det är hur man förhåller sig till dem. Det är när man jämför sig för mycket med andra som man blir ledsen.

Jag skulle gärna bo i ett radhus. Därför att jag gärna skulle ha en liten täppa att odla i och en liten gräsplätt att sitta på när solen skiner. Saker jag ser fram emot med att bli 40:

  • Bli förälder
  • Få en extra semestervecka
  • Få pondus
  • Få ett ännu mer spännande jobb, kanske
  • Få råd att köpa ett radhus, kanske

Eftersom jag vet att livet kommer att ta slut någon dag, så är jag glad för varje nytt år jag får. Det som är lite jobbigt med att åldras är iof sig kroppens förfall. Den fungerar sämre och man får fler krämpor. Men hoppas de värsta krämporna håller sig undan ett tag i alla fall.

Och det här med att fyrtio skulle vara det nya tjugo. Lägg ner såna larvigheter, va? Vem 17 skulle vilja vara tjugo igen?

Läs mer om 40-årskrisen:
40. Jag? Hjälp! – Aftonbladet
40-årskrisen – Nattens bibliotek
40 års kris – Gaudium Fidei

Annonser