Förunderligt

En av mina arbetskamrater var här inne nyss, tårögd, och ville prata om vår adoption. En av dem som jag tidigare har tyckt fattat nada och sagt knäppa saker angående barn och barnlöshet. Är glad över hennes intresse och berättar gärna!

Hur känner jag mig när jag berättar? Lite brydd är jag nog, men helt torrögd och väldigt saklig. Märker hur mån jag är att få fram hur byråkratiskt det är att adoptera, hur mycket papper och utredande som ska till, hur lång tid det tar. Kanske vill jag på något vis förmedla lite av vår kamp, även om det blir på ett väldigt osentimentalt sätt.

Funderar på varför andra hamnar i tårar. Antar att det beror på att de vill mig väl. Men det känns ovant och lite underligt… 🙂

Annonser

2 reaktioner på ”Förunderligt

  1. Varför de är tårögda, jag antar att de ser lyckan i det hela. Och du kanske inte har vågat tillåta dig att vara riktig så lycklig än eftersom du vet hur mycket jobb det är kvar och en del väntan kvar. Men när du väl får ditt barn i famnen så tror jag att allt släpper för dig =)
    Jag tycker också det är jättekul när folk är intresserade av vår adoption! KRAM

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s