Splittrad

Just nu är jag till ungefär 80 procent fokuserad på vår adoptionsprocess. Ursäkta, men allt annat får komma i andra hand! Även jobbet. Visst sköter jag mitt jobb som jag ska, men jag är inte där. Mina tankar är nån helt annanstans.

Tycker att vårt papperssamlande hittills har gått rätt bra, med några smärre missöden. Vi borde kunna vara klara med allt inom ca tre veckor. Blir vi det, så har samlandet tagit ungefär en månad. Det är fotona jag funderar mest över nu. När de ska tas och hur. Jag har en plan för allt, men det underlättar ju om andra är med på planerna också… Har lätt för att rusa iväg och lämna andra bakom mig. Jamen, JAG har ju tänkt färdigt!

Såg att BFA fortfarande söker pilotfamiljer till Ryssland, som kan få starta direkt. Började tänka att kanske…? Men nej. Vi har ju bestämt oss för land och samlar redan papper! Vet inte varför mina tankar far iväg såhär. Allt för att maximera chanserna till barn.

Fick mens för någon dag sedan och blev nästan lättad. Nej, jag är inte ledsen för att jag inte är gravid. Jag vill inte bli gravid, jag vill adoptera. Skulle bli mycket ledsen däremot, om den möjligheten togs ifrån mig.

Och jag ska ta mig en funderare till på hur och om jag ska berätta allmänt på jobbet. Tappade ju lusten tidigare i veckan, men kanske finns det ytterligare någon som jag kan berätta för. Sen får de väl berätta för varandra, om de vill.

3 reaktioner på ”Splittrad

  1. Så sa jag på jobbet: Jag förutsätter att ni skvallrar om det här så jag slipper berätta allt för alla hela tiden. Och jag tror faktiskt att de hjälpte varandra, medvetet ibland att få reda på saker, för att jag skulle slippa berätta allt. Fast jag tror att jag hade ett annat utgångsläge än vad du har.

  2. Smart tanke Hedda, att berätta för någon och bra drag, Kvarnlyckan, att säga att det faktiskt är OK att de pratar om det.
    Skönt med den där känslan att inte vilja bli gravid. Jag minns att det var chockartat när den känslan kom första gången. Efter alla år av längtan efter att bli med barn bara så där så kunde det faktiskt kännas helt ointressant med en graviditet.
    Hoppas att alla andra hakar på så att ni snart får komma till nästa steg i adoptionsprocessen.

  3. För mig är graviditet lika med missfall, det spelar nog in rätt mycket. Men jag vet att min man fortfarande hoppas lite på en graviditet. Men så är det ju inte han som ska genomlida eländet heller. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s